Jag är vilse.
Jag hittar inte hem.
Vad ska jag ta mig till när spåren jag lämnat har försvunnit helt.
Allt som finns kvar på platsen jag befinner mig, är tårarna som
grät när du lämnade mig.
Du lämnade mig här ensam, helt rädd och bort.
Jag vet att du någon gång kommer tillbaka.
Men när?
Eller ska du komma tillbaka?
Det är frågor som jag inte kan svara på längre.
Det är frågor som jag är oroliga över att få veta.

Känlan inom mig är obeskrivlig.
Jag kan inte beskriva allt som händer, allt som kommer hända och
allt som har hänt.
Det är för svårt.
Svårigheten är något som bara växer, växer och växer.

Hjälp mig.
Hitta mig.
Få mig på rätt spår som jag en gång var på, men inte hittar utan din hjälp.